Vi tror att det finns en enda Gud som är densamma för alla religioner, men som uppfattats olika av olika trosriktningar och i olika perioder av mänsklighetens historia. Gud står högt över mänskligt förstånd och är till sitt innersta väsen oupnåelig. Därför behöver människan en förmedlare (Gudsuppenbarare, Gusprofet) som genom sin fullkomliga person kan återspegla Guds egenskaper på ett sätt som människan kan ta till sig. Genom Bahá’u’lláh har vi en personlig relation till Gud. I de böner som Bahá’u’lláh och ‘Abdu’l-Bahá uppenbarat vänder vi oss till ”Gud” inte till Bahá’u’lláh som historisk personlighet.
Det centrala i bahá'í-religionen är den skapande kraften hos Guds Ord, snarare än ceremonier och ritualer. Bahá'u'lláh har uppenbarat ett stort antal böner och skrifter för andlig utveckling. Bahá'íer skall läsa något ur de heliga skrifterna varje morgon och kväll. Dessutom finns tre obligatoriska böner, av vilka man varje dag skall välja att läsa en. Förutom andaktsprogrammet under Nittondedagsfesten (se nedan), ordnas liknande program under de särskilda helgdagar som instiftats för att markera Bábs och Bahá'u'lláhs födelse, bortgång och tillkännagivande samt bahá'í-nyåret. Vid dessa skall bahá'íer om möjligt ta ledigt från arbete och skola. De lokala samfunden, liksom enskilda bahá’íer, brukar också anordna andra andaktssammankomster och möten för fördjupning i bahá'í-skrifterna. Syftet med dessa sammankomster, liksom med den enskildes självstudium av de heliga skrifterna, är att ge själen näring så att den kan utvecklas och förverkligas i tjänande av medmänniskorna. Härigenom finns en nära koppling mellan det andliga livet och det vardagliga livet i samhället.
Den närmaste motsvarigheten till högmässa inom kristendomen, sabbat inom judendomen, eller fredagsbön inom islam, är den s k Nittondedags-festen. Det är en sammankomst för det lokala bahá'í-samfundet som äger rum på den första dagen av varje bahá'í-månad, som inträffar var nittonde dag - därav namnet. (Bahá’í-kalendern har 19 månader på ett år och varje månad är 19 dgar.) Denna sammankomst, som instiftades redan av Báb, består av tre delar.
Den första delen utgörs av ett andaktsprogram då man läser böner och andra stycken ur bahá'í-religionens heliga skrifter Den andra delen består i rapporter från det Lokala Andliga Rådet, nationella och internationella nyheter och budskap, samt gemensam konsultation om samfundets angelägenheter. Då kan rekommendationer ges till det Lokala Andliga
Rådet. Rådet är inte bundet av dessa rekommendationer men måste behandla dem och rapportera tillbaka vid kommande Nittondedagsfest. På detta sätt är ett inslag av gräsrotsdemokrati inbyggt i samfundslivet. Den tredje delen består i social samvaro då man äter tillsammans. Formerna för detta, liksom för de två första delarna, kan variera med hänsyn till seder och bruk och kulturella traditioner. Dock följer festen den tredelade formen över allt i världen.