De tre grundläggande bahá’í-principerna är:
Guds enhet, religionernas enhet och mänsklighetens enhet
Bahá’íprincipen om enighet innebär inte likformighet utan syftar till dess motsats. Vad som åsyftas är en harmonisk samverkan av grupper och individer med olika kulturell och historisk bakgrund. Värdet av den
enskildes ansvar och initiativ betonas starkt. Detta är viktigt för att stimulera kreativitet och motverka tendenser till centralisering och onödig byråkrati.
Fördomar mellan folkgrupper har varit en betydande orsak till att starta krig. Avskaffandet av fördomar av alla slag såsom etnicitet, kön, religion, nationalitet och samhällsklass betonas starkt. Ett viktigt medel för att uppnå detta är undervisning i världsmedborgarskap. Alla bahá’íbarn uppfostras till att känna sig som världsmedborgare och känna samhörighet med alla jordens folk. Oberoende sökande efter sanning Individen har både frihet och ansvar att själv söka sanningen, snarare än att okritiskt acceptera andras åsikter. Blind auktoritetstro är en viktig anledning till fördomar och misstro mot andra folkgrupper. Religiös tillhörighet måste baseras på individens fria val. Bahá’í-barn får förstås undervisning i bahá’ítron, men även i de andra världsreligionerna. Efter det att de fyllt 15 år får de själva, efter eget sökande, ta ställning till om de vill vara medlemmar i bahá’í-samfundet.
Genom att med religionens hjälp återförenas med Gud kan människor uppnå enighet med varandra. Detta har alltid varit religionens syfte. I bahá’í-skrifterna kan vi läsa: ”Alla religioners innersta väsen är Guds kärlek och den
är grunden för all andlig undervisning”. Det betyder att “religion måste vara orsaken till enhet, harmoni och förlikning bland människor. Om den blir orsak till förstörelse och fiendskap, om den leder till åtskillnad och skapar
konflikt, skulle frånvaro av religion vara att föredra..."
Bahá’í-tron menar att religion och vetenskap måste gå hand i hand. Sann religion och sann vetenskap har aldrig i grunden motsagt varandra. De är istället kompletterande aspekter på en enda sanning, en enda verklighet
bestående av fysikaliska och andliga naturlagar. De är båda framåt-skridande, progressiva. Religion har gradvis uppenbarats för människan av Gud. Människan har gradvis upptäckt vetenskapens mysterier genom sin egen utforskande förmåga, sitt intellekt. Människan behöver båda kunskapskällorna. Religion är den hjälp som hon behöver för att växa andligt. Vetenskap och religion har av Bahá’u’lláh beskrivits som de mäktigaste krafterna i skapelsens värld.
Utbildning såväl i skolämnen som i andliga ting är väldigt viktig och därför är skolutbildning obligatorisk: ”utbildning och träning av barnen är bland de mest förtjänstfulla av mänskliga handlingar…”
Bahá’u’lláh säger: ”Betrakta människan som en gruva rik på ädelstenar av oskattbart värde. Fostran allena kan förmå den att avslöja sina rikedomar och göra det möjligt för mänskligheten att dra fördel därav.”
Lika rättigheter och möjligheter för kvinnor och män är en annan viktig princip. Kvinna och man är som vingarna på en fågel, om de inte är i balans kan inte fågeln flyga. För att en fredlig värld skall uppnås är det väsentligt att kvinnor får samma utbildning som män och ges samma möjligheter att spela en roll på alla nivåer av det offentligalivet. Så viktig är principen om jämställdhet att om ekonomin inte tillåter att både söner och döttrar utbildas, bör döttrarna ges företräde, då de som blivande mödrar har huvudansvaret för barnens första uppfostran.
Allmän nedrustning och en internationell myndighet med tillräckliga maktbefogenheter att vidmakthålla världsfred måste skapas. I det sammanhanget har internationella bahá’í-samfundet framlagt förslag till en kraftig förstärkning av FN. Det bör emellertid framhållas att bahá’í är en ickepolitisk organisation. Den ser sin uppgift på ett annat plan
– att inspirera till ett världsomspännande samarbete genom insikt om mänsklighetens enighet och global solidaritet vilket behövs för att understödja globala institutioner.
En mer rättvis fördelning av jordens resurser genom ett världsekonomiskt system som eliminerar ytterligheter i fråga om rikedom och fattigdom. För att ombesörja detta krävs en global myndighet med brett folkligt stöd. Total ekonomisk jämlikhet är omöjlig, men ytterligheter i fråga om rikedom och fattigdom måste efterhand undanröjas. I det sammanhanget betonas också värdet av frivilliga insatser.
Ett gemensamt språk måste väljas, antingen ett av de existerande språken eller ett nytt, och läras ut i alla skolor över hela världen. På så vis skall alla bara behöva lära sig två språk – modersmålet och det internationella
språket. Detta kommer att vara ett viktigt bidrag till att skapa förståelse människor emellan och en känsla av att hela jorden är en enhet.
Hur viktigt det än är med lagstiftning och avtal för att ena och utveckla världen, så går det inte att genomföra utan den enskilda människans fulla medverkan. Det är varje individs ansvar att bidra till en bättre värld genom goda handlingar och en attityd av tjänande gentemot sina medmänniskor. Med Bahá’u’lláhs ord:”Världens förbättring kan åstadkommas genom rena och goda gärningar, genom berömvärt och passande uppträdande”.
”Säg ej något ont,på det att du ej måtte höra det sägas till dig, och förstora ej andras fel på det att dina egna fel ej må framstå som stora…"